Jag är inte onykter, det är min dialekt

Efter att ha drällt omkring i hopp om reafynd på NK tillsammans med tusentals andra shoppingsugna tråksvenskar så drälldes det runt på östermalm där det shoppades ett par ärkekonservativa merinotröjor som förhoppningsvis kan komma till användning under denna höst som aldrig tycks ta slut.

Till slut blev planen att dinera veggo på Chutney (Katarina Bangata) men väl på vägen dit väcktes idén om Koh Pangan som också visade sig ha ett sista bord ledigt. Tråkig som jag är så provades inget nytt spännande thaikäk denna gång heller, utan munnen fylldes med sambal oelek-täckt pad thai moo och ett par staropramen.

Efter detta mötte Greven oss utanför och vi drog till min lägenhet där Buffet somnade och vi andra drack cabernet sauvignon och gjorde som vi brukade. Buffet vaknade till sist och vi intog Humlehof där Proforma mötte upp och där det återigen dracks tjeckisk öl och åts. Denna gång blev det för min del panerad Edamer med tillbehör. När maten var uppäten vandrade vi mot Ugglan där Buffet och Greven drog hem till sina kära tv-apparater samtidigt som vinterkrigaren och en scenografitjej mötte upp.

Inne i Ugglans labyrinter uppträdde Voice of the Seven Woods som faktiskt lät ganska bra när det blev lite up-beat. Mer tjeckisk öl. Rick i bandet var trevlig. Sen stängde Ugglan och det blev åter igen hem till mig där det dracks whisky och fan vet vad som diskuterades.

det nya året, framför oss,
blankt som ny is
väg hal och svår
fjärran sommaren
dagar kommer, dagar går

Solkungen har talat.